måndag 22 juli 2013

Sommar tider...

Solen skiner över Göteborg och Gyllene tider spelar på Ullevi. Vad ska man hitta på en sådan dag? Jo, en spontan grillkväll kanske? Det behöver inte vara så avancerat ibland utan man kan faktiskt ta det lite som det kommer och då är det en fördel med fint väder och trevligt sällskap. Rosé innan maten någon? Som sagt, i all enkelhet, några köttbitar, lite sallad, helt vanlig potatis och lite fantastiska kantareller. Smörstekta över öppen eld med endast salt och peppar på. Kan det bli bättre? Visst kan det det, ett gott italienskt rött vin (Langhe Nebbiolo Fontanafredda (nr 22300)  så blir det perfekt. Köttet valde jag att marinera lite lätt med det som jag hade hemma och tillsatte ganska mycket honung för att balansera smakerna till dijonsenapvinägretten som jag hade i salladen. Det kanske låter lite konstigt kanske men det går perfekt ihop. Entrecoten var perfekt hängmörad och nästintill föll i sönder i varje tugga. Den härliga italienaren till, balanserade upp hela rätten och till och med kantarellerna kom till sin rätt med det fylliga vinet. Det kan vara jag bara men jag är nog lite förälskad i Fontanafredda och dess underbara smaker. Ett vin som är så prisvärt och passar till mycket eller om man bara vill dricka ett glas.

Kvällar som den här, då önskar man att sommar skulle vara lite längre i Sverige. Så att man skulle kunna sitta ute lite oftare på detta sättet. Men inte klaga när denna sällsynta kväll dyker upp, utan fånga den och njut fullt ut.


Skål mina vänner!








torsdag 11 juli 2013

Förbudstiden

Del 2 av 5

Efter ett litet uppehåll i denna serien så fortsätter vi på den spännande banan om förbudstiden.
     Flera prominenta personer och politiker erkände att de druckit alkohol under förbudstiden. Förbudstiden gjorde det möjligt för organiserade brottslingar att ta över den lukrativa alkoholimporten, den så kallade "bootlegging". Den mest kände gang
stern som gick in alkoholimportens värld var så klart Al Capone. Al byggde hela sitt kriminella imperium på vinster från alkoholsmuggling. Ganska så ironiskt kan tyckas då det var den amerikanska "myndigheten" som gjorde det möjligt för Al Capone att bedriva sin verksamhet. Tyvärr så var det så att den största delen av alkoholproduktionen låg i händerna   hos hemmabryggarens och de ville så klart inte ha så mycket med någon myndighet att göra. Resultatet blev varierande, kan man säga. Det fanns många fall där personer blev blida eller fick hjärnskador. Den drycken som blev känd att vara farlig var en dryck som hette "bathtub gin" som gjordes av industrialkohol eller en rad giftiga kemikalier. En annan väldigt känd dryck var medicinen "Jake" eller Jamaica ginger som hade en mycket hög alkoholhalt. Myndigheterna beordrade att göra ändringar i tillverkningen så att den skulle bli odrickbar men vissa skrupellösa försäljare spädde ut "Jaken" med mjukgörningsmedel för att på så vis kringgå myndigheternas tester. Resultatet blev att flera tusen offer blev förlamade i både händer och fötter. Tyvärr så var förlamningen permanent.

Fortsättning följer...    

söndag 7 juli 2013

Karl strauss

Karl Strauss, 1960.jpg
Solen är på väg ner och den varma luften i San Diego, Kalifornien letar sig in överallt på kroppen. Jag har ätit en väldigt god och vällagad burgare hos Karl Strauss i en förort till San Diego. Jag är så nöjd över att jag har hittat hit. De vill få en känsla av att man går in i ett bryggeri på riktigt. Det första man ser när man kommer till restaurangen är ett par väldigt fina jästankar som de faktiskt brygger sin egen öl i. Jag tycker att det är ett fantastiskt roligt sätt att göra det på. Jag menar, mer närproducerat blir det inte och ölen har lite svårt att ta slut. Okej, det är inte något problem som är vanligt men man vet aldrig. Som så ofta i restaurangbranschen i Amerika är personalen mycket hjälpsamma och lät mig pröva hela deras sortiment som de hade på tapp. Inte mig emot så klart! De gör väldigt god öl kan jag säga och jag hade lite svårt att sluta smaka.

Karl Strauss föddes i Tyskland 1912 men flydde senare från sitt hemland och nazisternas framgångar. Han dog 94 år gammal i sitt "nya" hemland, USA. Hans Far och hans Farfar var även de bryggare, fast i Tyskland, så man kan säga att han hade det i blodet.




































Man kan inte mer än hålla med; Make Beer, Not War!!

Skål!!

    måndag 17 juni 2013

    Ugly Duck!

    Denna danskproducerade IPAn, Ugly Duck, lägger sig som ett lent dunkel i gommen och vidare ner i strupen. Beska, Citrus och Amarillo. Så fräsch och välbalanserad. After Work när den är som bäst. Burgersson vid skanstorget är en succé tycker jag. Enkelt och jäkligt bra. God öl och goda burgare. Men är det prisvärt? Nej, skulle jag säga. Det är ganska dyrt här för det man får men känslan av en rå och karg lokal vägs ändå upp av att det är hippt och genuint. Glassdrinkar! Banan- choklad glass med burbon och lite mjölk i mixern. Jaa, det Är gott! De har väldigt många bra idéer och kommer säkert att vara kvar ett tag skulle jag säga. Åter till IPAn: Den är extremt välbalanserad i sina smaker, men danskar kan göra öl. Så bra och så cool. Hittar ni den ute så köp köp köp. Eller så går ni in på systembolaget och lägger en beställning.

    Ni vet vad jag säger;

    Skål!!


    onsdag 12 juni 2013

    Håkan Hellström, rosé och Göteborgssommar!

    I lördags spelade Håkan Hellström i slottskogsvallen och jag var naturligtvis där och hoppade i takt med musiken. Visst jag erkänner; han kan inte sjunga "fint" men vad spelar det för roll när hans melodier och texter är fullständigt oslagbara? Vi började att ladda upp med sen lunch i slottskogen och ett glas rosé. Efter det kände vi på stämningen där han skulle spela. Det är så där skönt med musik folk som sitter sporadiskt i klungor och dricker vin och solar. Vädret var underbart och alldeles lugnt. Väl hemma igen efter lunchen, mer rosévin och filt utanför huset. Håkan på stereon och förväntningen är hög, som den ska vara. Hög tid att gå på Håkan konsert!!
    Tre ord kan sammanfatta kvällen:

    Glad!
    Nöjd!
    Färdig!

    Har du inte varit på en Håkan Hellström konsert en sommarkväll så för Guds skull; gör det. Ibland undrar jag om det verkligen är musiken man går dit för? Det är ett fenomen!

    Skål!




    måndag 20 maj 2013

    Bryggeribesök hos "Nola"

    Något som vi hittade på vår resa till New Orleans var bryggeriet Nola. Nola betyder, i folkmun rätt och slätt: New Orleans Louisiana. Så det kan man säga är ett lämpligt namn för en öl i denna stad och stat. Vi möttes av en kille i trettioårs åldern som var mycket trevlig och log stort, trotts att vi hade svårt att hitta och blev lite sena. De har sina visningar på fredagar men när vi bokade visningen frågade om vi kunde komma på en måndag istället. Till svar fick vi ett; Naturligtvis är ni välkomna då. Privat visning, coolt. Vi gick runt och tittade på deras lilla men imponerande fabrik. De har vuxit mycket sen starten för fyra år sedan. Det är mycket som är ungt i USA kan man säga. Vi kommer fram till provnings rummet där vi drack deras goda öl. Det känns att de är ett litet bryggeri och att det brygger med kärlek. Tyvärr så finns ölen inte i Europa än men vem vet, snart kanske den finns i hyllorna på Systembolaget.
























    tisdag 16 april 2013

    Cigarrtillverkning i södern!

    Att gå runt på gatorna i New Orleans och känna alla dofter av mat och höra all musik i varje hörn är fullständigt underbart. Innan jag åkte hit sa folk till mig att de spelar jazz i varje hörn och då menar jag live band. De hade fullständigt rätt. Tur att man tycker om jazz. Efter många underbara restaurang besök beslutade jag mig för att gå in i en av cigarrfabrikerna. Ja, det är inte så stort som det låter. Det är mer en butik med några personer som sitter och rullar cigarrer framför en. Riktigt häftigt att se detta skådespel. Det är mindre vanligt att de har humidorer som man går in i. Men det är vanligt med 90% luftfuktighet här så jag antar att det inte riktigt behövs. Som svensk går man naturligt fram och känner på cigarrerna och tror att detta kan inte stämma. De måste bli torra och icke rökbara. Men det fungerar alldeles utmärkt. Jag var inne i tre fabriker och jag blev lika varm i kroppen varje gång. En underbar känsla. Sen köpte jag naturligtvis cigarrer på varje ställe. Butiksinnehavaren stod med en fet cigarr i munnen och frågade om man ville ha cigarren snoppad och tänd? Tänk om det var så i Sverige? Kanske inte den bästa arbetsmiljön när jag känner mig torr i halsen efter några minuter. Så det är kanske tur att det är som det är i Sverige.